Artikelarkiv

Att vara handläggare på en myndighet är ett högriskarbete. Alltmer komplexa arbetsuppgifter, kombinerat med ökade krav på effektivitet, skapar risk för belastningsskador och stress. Därför behövs användbara IT-system, utformade i samråd med användarna själva.

Samarbetet mellan myndigheter och Uppsala universitet, Institutionen för informationsteknologi, har sedan år 2005 genererat inte mindre än 32 publikationer.

Det är den något provocerande titeln på Åsa Cajanders doktorsavhandling som hon med framgång försvarade på sin disputation vid Uppsala universitet den 26 maj 2010. Avhandlingen tar upp en viktig del av det arbete som Satsa friskt har stött på ett antal myndigheter.

När SMHI tog fram en ny hemsida, www.smhi.se, hade man ett bra system och duktiga konsulter inkopplade – men när det kom till själva användningen av systemet fanns inget utrymme att testa hur det hela fungerade.

Få sjuka, stor frihet i organisationen och små grupper där många trivs. Utgångsläget för SMHI var, med några undantag, mycket bra när projektet KRAFTI(g)T drog igång år 2005.

Bengt Sandblad från Uppsala universitet, avdelningen för människa-datorinteraktion, har tillsammans med fyra myndigheter – CSN, Bolagsverket, Migrationsverket och SMHI – drivit ett projekt vars syfte är att ta fram en metod för utveckling av användbara IT-stöd.

Sjukskrivningarna har minskat och arbetsgemenskapen har stärkts på Centrala studiestödsnämnden, CSN. Numera stämmer teori och praktik bättre överens och servicen till allmänheten har blivit effektivare.

Erfarenheter från ett användbarhetsprojekt inom CSN

En av de större kulturförändringarna i de statliga verkens historia. Under 25 års forskning har jag inte sett något liknande. Nu är användbarhet något som genomsyrar styrande dokument, kompetensutveckling och ledningsansvar.