ATT INTE FÅ sitt efterlängtade körkort vid en uppkörning är förstås inte roligt. Ibland övergår besvikelsen i ilska, som direkt drabbar den som kommer med det negativa beskedet, Vägverkets trafikinspektör som leder körprovet.
Det är ingen tacksam arbetssituation. Man sitter väldigt nära en person i en bil och det kan vara både jobbigt och oroande när någon reagerar med ilska. Har man dessutom varit med om en incident en gång, påverkar det kommande situationer och blir en stressfaktor, konstaterar Bernard Taylor. Han har tidigare arbetat som institutionschef inom Statens institutionsstyrelse, SIS, där han tog fram självskyddsprogrammet ”No Power No Lose” för personal inom tvångsvården. I dag jobbar han enbart med konflikthantering och kommer i vår att hålla utbildningar för Vägverkets trafikinspektörer. Målet är att förbättra arbetsmiljön och att bygga upp ett system som fungerar förebyggande men också omhändertagande när en incident väl har inträffat. BERNARD TAYLOR TALAR hellre om självskydd än självförsvar, eftersom det program han arbetar med inte inbegriper någon form av fysiskt våld. Tanken är att hitta metoder för att trappa ner i stället för att eskalera en konflikt.
– Konflikter kan vi inte undvika, men vi kan försöka förhindra att de övergår till en konfrontation och blir alltför värdeladdade eller leder till våld.
En viktig del i programmet är självkännedom. Deltagarna i programmet får bland annat reflektera över hur de själva möter en provokation och vilken attityd mot andra de har i sin yrkesroll.
Det handlar om att försöka förstå varför en människa reagerar på ett visst sätt. Deltagarna får också fundera på hur man förmedlar ett negativt budskap, kanske ett nej, på ett schysst sätt. Att bara hänvisa till reglerna fungerar sällan särskilt bra.
På Statens institutionsstyrelse sprids självskyddsprogrammet vidare genom interna instruktörer som i sin tur utbildar kollegor. Ibland har man större träffar där fler i personalen får träffa Bernard Taylor direkt, och ibland återträffas instruktörerna för uppdatering och påfyllning. Den spridningsmetoden vill även Vägverket använda.
– Jag tänker mig att det ska finnas en eller flera instruktörer på varje uppkörningsenhet, säger Bernard Taylor.
I programmet ingår även praktiska råd. Det kan vara enkla rutiner som att trafikinspektören alltid ska lossa säkerhetsbältet innan han eller hon lämnar uppkörnings-resultatet, för att snabbare kunna ta sig ur bilen vid behov. Det är också bra att veta var man har sina händer, för att kunna parera ett eventuellt slag. Eller att ändra ställning inne i bilen för att öka avståndet till den andre och därmed minska spänningen.
Riskbedömning är viktig, säger Bernhard Taylor. Att bedöma hur stor risken är och fundera över vad man bör göra för att klara sig ur den.
IBLAND ÄR DET bästa alternativet att gå därifrån. Det krävs styrka för att kunna göra det också. Men det är alltid bättre att lämna än att bli slagen.
Samtidigt påpekar han att det kan vara bra att inse att våld inte alltid är farligt.
– Våld är alltid oacceptabelt. Men om jag blir slagen behöver inte det göra så ont. Och det går att minimera skaderisken. Om man tänker så kan det vara lättare att hålla huvudet kallt. •
|
