När någonting har hänt...
En kollega har blivit utsatt för hot eller våld och är kanske skadad eller chockad. Hur ska kollegorna agera? På seminariet om hot och våld på högskolor och universitet gavs några råd.
- Lämna inte personen ensam, inte ens om han eller hon vill åka direkt hem. Erbjud istället tillfälle att berätta om händelsen så konkret och detaljerat som möjligt, men utan att gå på djupet, sa Lars Sundström från Partsrådet.
-I de flesta fall räcker det med ett psykosocialt omhändertagande i form av kamratstöd eller avlastningssamtal. I allvarligare fall och där det krävs behandling bör man erbjuda professionell hjälp utanför organisationen.
Chefen ska komma till platsen och se till att den drabbade får hjälp, bestämma vad som ska göras de närmaste timmarna och besluta om vem som ska informera vem. Dessutom görs en riskbedömning och beslutas om eventuella skyddsåtgärder.
Kamratstöd i första skedet
Avlastningssamtal och kamratstöd är viktigast i det första skedet. Därefter bör chefen genomföra regelbundna uppföljningssamtal. Det gäller också att vara uppmärksam på den drabbades sjukskrivningar och frånvaro från jobbet en tid efter händelsen. Många reaktioner kan komma först långt efteråt.
- Det är viktigt att uppföljningssamtalen prioriteras och får ta tid. De flesta som drabbas genomgår en normaliseringsprocess utan kvarstående problem, men man måste vara vaksam på eventuella reaktioner.
Polisanmälan
Anmäl händelsen till Polisen. Då läggs ansvaret på rätt person, det vill säga gärningsmannen. Det signalerar också att hot och våld inte accepteras samt synliggör problemen för anställda och för omvärlden.
Vanligtvis är det målsäganden som ska göra en anmälan.
- Myndigheten måste då vara beredd att stötta hela vägen. Det kan vara en jobbig process för den som är drabbad, konstaterade Lars Sundström.
Riskbedömning
När en incident inträffar görs en riskbedömning. Den innehåller en kartläggning av vem som ligger bakom hotet, är gärningsmannen känd på myndigheten, finns det ett samband med ett pågående ärende?
Observera att det inte är den drabbade som ska göra en riskbedömning, utan särskilda insatser i organisationen. Om hotet är allvarligt är det vanligtvis Polisen som gör bedömningen.
En riskbedömning ska svara på frågorna
• vilka situationer är de mest riskfyllda inom universitet och högskolor?
• vilka riskgrupper finns?
• hur ska man definiera begreppen hot och trakasserier?
Om händelsen har lett till en arbetsskada ska den anmälas till Arbetsmiljöverket. Det gäller även om den drabbade är student.
Publicerad: 2010-05-14