Referat från seminarier
Hot på högskolan vanligare än man tror
En missad tenta, psykisk obalans eller avslöjad med fusk. Det kan bli en tändande gnista som utlöser hot eller våld. För även om högskolesektorn är relativt förskonad jämfört med andra yrkesgrupper förekommer hot och våld även här. Kanske mer än vi tror.
Ett seminarium i maj, arrangerat av Partsrådet/Satsa friskt i samarbete med UH-gruppen, tog upp temat hot och våld mot anställda inom universitet och högskolor.
Flest hot på jobbet
Ser man till hela samhället är risken för att utsättas för hot eller våld mest förekommande i samband med tjänsten, jämfört med i bostaden, på gator och torg eller på annan plats (490 000 av totalt 1 355 000 fall under ett år). Detta är SCB:s uppskattning, baserad på en undersökning 2007-2008.
När det gäller statliga arbetsplatser finns ingen heltäckande statistik, förklarade Lars Sundström, projektledare för området Hot och våld inom Satsa friskt.
- De undersökningar som har gjorts av bland annat ST och Jusek utgår från ett ganska begränsat antal yrkesgrupper.
Undersöknigar som gjorts inom staten, bland annat av Brå, visar att exempelvis poliser, kronofogdar, åklagare samt handläggare på Försäkringskassan och Migrationsverket är särskilt utsatta yrkesgrupper.
Universitet och högskolor har minst antal rapporterade fall. Men de förekommer, och sannolikt är det många händelser som aldrig rapporteras.
Hot om massaker på KTH
Desto större uppmärksamhet fick det hot som i mars i år riktades mot KTH via internet.
Lena Edvardsson, säkerhetschef på KTH, redogjorde för det dramatiska händelseförloppet – allt ifrån hur en okänd person skrev att han hade blivit dumpad av sin tjej och hur han planerade att skjuta så många som möjligt på skolan, till upplösningen där personen spårats med hjälp av FBI och omhändertagits av polis. (Läs mer via länk till höger).
Dåliga betyg utlösande faktor
Mer vanliga exempel på risksituationer är hot om stryk, attack mot egendom, att bli uthängd på nätet eller i pressen, allmänt hotfullt uppträdande eller till och med skuldbeläggning – ”mitt liv kommer att bli förstört om jag inte får godkänt på tentan!”
Beteendet kan triggas av dåliga betyg, av att någon blir avslöjad med att fuska eller att kraven i undervisningen upplevs som alltför höga eller orättvisa.
Ofta handlar det om psykiskt instabila personer. De kan också vara personer som känner sig kränkta eller som varken kan förstå eller acceptera spelregler inom högskolevärlden. Ibland kan det vara föräldrar som ligger bakom otillåten påverkan.
Påverkar myndighetsutövning
Mindre trakasserier kan kanske uppfattas som banala i sammanhanget, men är allvarligare än man tror, förklarade Lars Sundström:
- Trakasserier, liksom andra former av hot, har ofta som syfte att för egen vinning påverka enskilda tjänstemän. Risken är att dessa tjänstemän kan hemfalla åt en form av självcensur som i sin tur påverkar myndighetsutövningen. Framför allt får trakasserierna negativa konsekvenser för de anställdas arbetsmiljö.
Han redogjorde vidare för olika gärningsmannaprofiler och gav några tips om hur man själv bör bete sig i händelse av en konfliktsituation:
• visa respekt och få respekt
• lyssna uppmärksamt
• sök en gemensam lösning
• avled om möjligt aggressivitet
• eventuellt be en kollega att ta över kontakten
• säg vad du kan och inte kan göra, ge tydligt besked
• om inget hjälper, avsluta samtalet och gå iväg
• om du hindras att gå, förbered självskydd
Systematiskt arbetsmiljöarbete kan motverka hot
Problemen med hot och våld kan bemötas dels genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete, dels genom en systematik som på några myndigheter har utvecklats inom ramen för Satsa friskt.
Under seminariet behandlades bland annat kartläggning och riskanalys, riskbedömning, bemötande, incidentrapportering, preventiva åtgärder, akut krishantering och uppföljning. (Läs mer via länk till powerpoint-material)
Öppenhet ger trygghet
- När det gäller löpande riskbedömning, var öppen med detta. Diskutera sinsemellan, lyssna på kollegor. Öppenhet skapar trygghet, eftersom medarbetarna ser att organisationen är kompetent nog att hantera detta. De spöken man inte talar om blir för stora, sa Lars Sundström.
När det gäller konkreta, riktade hot ska riskbedömningen göras av organisationen, inte av den som blivit utsatt. Vid allvarliga hot gör Polisen en riskbedömning.
Hård konkurrens skapar oro
I den avslutande diskussionen tog flera deltagare upp några viktiga synpunkter:
• Många lärare känner sig ensamma och utsatta. Det finns behov av att uppmärksamma olika situationer och att erbjuda någon form av stödfunktion.
• ett utbildningspaket kunde vara en lösning
• Det är inte rädsla för hot eller våld som är mest förekommande utan rädsla för kränkningar och att bli hindrad att publicera forskningsresultat
• hård konkurrens på universitet och högskolor skapar en kultur och en umgängesform som inte alltid är acceptabel
• Det saknas såväl ansvarsförsäkring som stöd till den som tar arbetsmiljöansvar
Slutligen konstaterade flera deltagare att seminariet hade gett en hel del att fundera på och bearbeta.
Publicerad: 2010-05-14