Övrigt
Beröm från DO vid möte med Partsrådet
- Ett väldigt intressant arbete, tyckte DO under ett besök på Partsrådet, där styrgruppen för arbetsområdet Jämställda arbetsplatser berättade om vad som har gjorts hittills och vad som planeras framöver.
Sherlot Jonsson och Charlotta Skalén arbetar på arbetslivsenheten vid Diskrimineringsombudsmannen. De var inbjudna för att diskutera och ge synpunkter på arbetet inom Jämställda arbetsplatser, som nu är inne i en utvecklingsfas. Och responsen var positiv:
Staten bättre på lönekartläggning
-Det som Partsrådet gör skulle vi gärna se mer av. Att vi träffas så här är också ett jättebra initiativ. Det är intressant att höra vad ni gör, och vi deltar gärna i flera sådana här möten, sa Sherlot Jonsson.
DO har granskat lönekartläggningen inom statlig och privat sektor i olika omgångar. Resultatet från andra etappen i JämO:s miljongranskning visade att staten är litet bättre än övriga sektorer. Drygt 60 procent av de statliga arbetsgivarna lever upp till lagens krav.
- Visserligen finns osakliga löneskillnader även här. Men man har identifierat och justerat dessa i högre grad än i andra sektorer. Helt klart tar statliga arbetsgivare uppdraget på allvar, kommenterade Sherlot Jonsson.
Behövs ett utvecklat verktyg för bedömning
Evalill Tagesson, ombudsman på ST och representant för OFR/S,P och O i styrgruppen för Jämställda arbetsplatser, berättade i korthet om vad som har gjorts under året.
Arbetet har bland annat lett till en ganska klar bild över hur myndigheter arbetar med lönekartläggning för att identifiera och åtgärda osakliga löner. Flera träffar med lokala parter har genomförts, bland annat för att stämma av bedömningsverktyget BESTA. Man har också diskuterat hinder och framgångsfaktorer i lönebildningsarbetet och vilket stöd de lokala parterna kan behöva i det arbetet.
Efterlyser ett nyttoperspektiv
Inom Partsrådet är tanken att arbetet med sakliga löner och lönekartläggning ska ingå som en ordinarie del i lönearbetet, inte som en separat insats skild från övrig verksamhet.
- Det är också viktigt att lönekartläggningen inte blir något man gör bara för att lagen kräver det och för att man kan bli kontrollerad. Det måste även finnas andra drivkrafter, påpekade Anna-Karin Högberg, representant för Arbetsgivarverket och sammankallande i styrgruppen.
- Vi vill införa ett lönepolitiskt resonemang, som innebär att man diskuterar lönekartläggning ur ett nyttoperspektiv, relaterat till verksamhetsmålen.
Utbildning i genuskunskap
Såväl representanterna från DO som från Partsrådet ansåg att det behövs en större genuskunskap bland fack- och arbetsgivarparter. Det finns kritiska tillfällen som påverkar lönesättningen och som kan spegla ett medvetet eller omedvetet könsrollstänkande.
- Här har vi planer på att kunna erbjuda lokala parter en form av e-learning, som i dag används inom Vägverket, sa Anna-Karin Högberg.
Analys av orsakssamband
En annan viktig fråga är vad som är nästa steg om en myndighet vid kartläggningen funnit att det faktiskt finns osakliga löneskillnader.
- Då handlar det om att gå ner på individnivå och fundera på orsaken. Hur blev det så här? Vad i organisationen har kunnat leda fram till detta? Även här ska Partsrådet kunna ge analysstöd, sa Anna-Karin Högberg.
Publicerad: 2009-12-01