Jämställda arbetsplatser - sammanfattning av delrapporten
Arbetsområdet Jämställda arbetsplatser har arbetat med en kartläggning av de metoder som myndigheter i dag använder för att identifiera osakliga löneskillnader. Man har också undersökt behovet av metodstöd.
Kartläggningen har även omfattat kunskap om verktygen Löneanalys och BESTA, eftersom dessa kan komma att vara de centrala verktygen för det stöd som utvecklas.
Med kartläggningen som underlag och i samråd med lokala parter kommer ett metodstöd att tas fram under hösten. Metoden ska sedan testas i praktiken på någon eller några myndigheter. Under våren 2010 är det tänkt att den ska introduceras på myndigheterna.
Gruppintervjuer
Kartläggningen genomfördes med hjälp av tio gruppintervjuer som gick under namnet Samtal om sakliga löner. Vid varje tillfälle intervjuades arbetsgivarföreträdare och fackliga företrädare under tre timmar.
Intervjuerna visar att myndigheterna har kommit olika långt när det gäller arbetet med att identifiera löneskillnader mellan kvinnor och män. Vissa myndigheter genomför väl strukturerade lönekartläggningar och har integrerat denna arbetsprocess i sitt lönebildningsarbete, andra har av olika skäl inte hunnit lika långt. Det gör att även det stöd som behövs varierar mellan myndigheter.
Arbetet med själva lönekartläggningen sker ungefär på samma sätt på myndigheterna och följer i princip JämO:s upplägg. Skillnaderna ligger snarare i hur man väljer att gå tillväga, vilka hjälpmedel och verktyg man använder och hur man har integrerat lönekartläggningen i myndighetens lönebildning i övrigt.
En utvärdering av intervjuerna visade att samtalen i hög grad motsvarade deltagarnas förväntningar, att man ansåg det var bra att samtalen genomfördes partsgemensamt och att de var till nytta för myndigheternas fortsatta arbete med lönesättning.
Framgångsfaktorer och hinder
Under intervjuerna fick deltagare definiera framgångsfaktorer och hinder för ett gott arbete med lönekartläggning. Några av de framgångsfaktorer som togs upp var
- ett tydligt syfte och en målbild som är gemensam för fack och arbetsgivare
- bra verktyg som är lätt att förstå och som garanterar kontinuitet i arbetet, en tydlig koppling till lönebildningsarbete och verksamhetsplan och en definierad arbetsprocess som parterna är överens om.
- gemensam kunskapsbas och tillgång till lönestatistik
- väl fungerande samverkan, prestigelöst samarbete, tillåtande klimat
- rätt kompetenser i gruppen som arbetar med lönekartläggningen
- mandat från ledningen
- tydlig och känd lönepolitik
- verksamhetens prioriteringar är kända
Exempel på hinder i arbetet med lönebildning :
- olika begrepp och definitioner i olika verktyg och program som används
- svårigheter att gruppera likvärdiga arbeten och lika arbeten
- ostrukturerat arbetssätt
- fel timing i förhållande till RALS-arbete och VP
- lönekriterier tillämpas inkonsekvent
Definition av kritiska faktorer
Ur ett vidare perspektiv fick de intervjuade även definiera kritiska faktorer för saklig lönesättning och hur de själva arbetar förebyggande med att förhindra osakliga löneskillnader. Exempel: En viktig förutsättning är att myndighetens lönepolitik och lönekriterier är tydliga, kända och väl kommunicerade i organisationen. Det måste också finnas en fungerande, återkommande dialog mellan chef och medarbetare samt rätt kompetens hos chefer och arbetstagarföreträdare.
En viktig fråga är: ”I vilket syfte gör vi lönekartläggningen?” Det har betydelse för hur man tar tillvara resultaten, om man bara har fokus på lönejusteringar eller om man ser arbetet som ett steg i och en ytterligare input till saklig lönesättning.
Lönekartläggningsarbetet har även lett till eller förstärkt aktiviteter och diskussioner med syfte att förbättra det lokala lönebildningsarbetet. Bland annat har det handlat om vidarebearbetning av lönekriterier, lönesättande chefers kompetens i bedömning och diskussioner om hur ingångslönerna sätts. I sin tur kan denna utveckling påverka det underlag man baserar sina analyser av löneskillnaders saklighet på i nästa lönekartläggning.
Behov av stöd
Det finns behov av stöd när det gäller
- att definiera arbetssätt och process för lönekartläggningen
- gruppering av likvärdiga arbeten
- kunskap om BESTA:s möjligheter
- att koppla samman lönekartläggningsarbete med lönebildningsarbete i övrigt
- hantering av marknadens betydelse för lönesättning
- stöd för att se och ta tillvara lönekartläggningens resultat utöver lönejusteringar
Arbetsområdet planerar att ha kontakt med Diskrimineringsombudsmannen, dels för att försäkra sig om att den utvecklade metoden uppfyller lagens krav och dels för att jämföra erfarenheter. Tanken är också att få del av Diskrimineringsombudsmannens reflektioner om jämställda arbetsplatser och saklig lönesättning.
Publicerad: 2009-11-04