Tidningen utveckla.nu
Människokunskap ger »kärnkraften« tillbaka
En chef som vet hur stress och arbetsbelastning påverkar oss människor har goda möjligheter att främja hälsan bland sina medarbetare. Det var ett av budskapen i Statens kärnkraftinspektions chefsutbildning i människokunskap. Hälsonätet stod för undervisningen. Utvecklingsrådet sköt till 200 000 kronor.
Det var personalchef Ann-Cathrin Jonsson som kom med idén att sätta sig själv, generaldirektör Judith Melin och resten av Statens kärnkraftinspektions, ski, 13 chefer i skolbänken en halvdag i månaden från februari 2004 till februari 2005. På schemat stod ämnet människokunskap.
– Vi valde att utbilda cheferna eftersom de kan skapa förutsättningar för att hantera och komma tillrätta med stress. Dessutom måste de hålla sig friska. En chef som inte mår bra kan knappast hantera stress hos sina medarbetare.
Det ska sägas på en gång, ski har inga allvarliga bekymmer med vare sig stress, ohälsa eller uppslitande interna konflikter. Ann-Cathrin Jonsson beskriver organisationen som förhållandevis frisk och sund. Det hindrar dock inte att enskilda medarbetare upplever att deras jobb är betungande eller stressigt. Inte heller är det en ursäkt för att försumma ett långsiktigt hälsofrämjande arbete.
Under 2004 minskade det totala övertidsarbetet inom ski med cirka 30 procent. Det är inte nödvändigtvis ett kvitto på att saker och ting har blivit bättre, säger Ann-Cathrin Jonsson. Men det är i alla fall ett steg i rätt riktning.
Om man alltid måste jobba över för att hinna med det man ska så är arbetet upplagt på fel sätt, säger hon.
Skingrar tankarna
Chefen för enheten mto, Anne Edland, sätter stort värde på utbildningen i människokunskap. Den fick henne bland annat att bli mer uppmärksam på effekterna av stress.
– Det var mycket intressant att få veta att långvarig stress kan vara så skadlig, också rent biologiskt, berättar Anne Edland, vars diskussionsgrupp valde att fortsätta sina samtal efter utbildningens slut.
– En chef måste kunna ge stressade medarbetare möjligheten att koppla av, kanske till och med uppmana dem att ta en promenad för att skingra tankarna. Tempot på Anne Edlands enhet är tidvis jäktigt, och själv säger hon att arbetsbelastningen för enskilda medarbetare kan vara riktigt tung.
– Ifall något allvarligt sker ska vi kunna rycka ut med mycket kort varsel för att bedöma vad som har hänt. Då måste vi släppa allt vi har för händerna för att dra igång en utredning. De ordinarie uppgifterna blir lidande, med följd att arbetet börjar växa på hög.
Tolka signaler
Ett sätt att förekomma att medarbetare belastas allt för tungt är att prioritera bättre, säger Anne Edland. Den som har för mycket att göra måste kunna gå till sin chef, eftersom det kan vara svårt att själv släppa något som man vet måste göras.
– Då kan jag och medarbetaren tillsammans titta igenom arbetsuppgifterna för att komma fram till vad som är mest akut. Annat kan säkert vänta eller göras av en arbetskamrat som råkar ha tid över.
Andra lärdomar från utbildningen är inte lika enkla att införa på en arbetsplats, till exempel insikten om att den som förmår tolka signalerna från den egna kroppen minskar risken att bli sjuk. Ann-Cathrin Jonsson:
– Det kan vara svårt att mäta effekterna av en sådan här utbildning, eftersom det handlar om förståelse och reflektioner. Men responsen och intresset har varit väldigt bra och det ska bli intressant att se om vi kan märka några effekter i vårens personalenkät.
Text: Michael Masoliver
SÅ HÄR GICK DET TILL
Hälsonätet stod bakom chefsprogrammet som tillämpar erfarenheter från medicinsk och psykologisk forskning inom Karolinska Institutet. Ett teoripass inledde varje seminarium. Därefter följde gruppdiskussioner. Vid ett utbildningstillfälle samlades samtliga medarbetare på myndigheten.
STATENS KÄRNKRAFTINSPEKTION
Det är Statens kärnkraftinspektion (SKI) som sköter tillsynen av kärnkraftsanläggningarna Forsmark, Barsebäck, Ringhals och Oskarshamn och deras kärnavfall. SKI ser även till att kärnämne inte sprids för ickefredliga ändamål.
I den här typen av verksamhet överskuggar säkerheten allt annat, till och med pengar, eftersom en enda allvarlig incident kan få katastrofala följder. Eller som Ann-Cathrin Jonsson säger: ”Här är vi helt enkelt besjälade av en enda sak, att kärnkraften ska vara så säker som möjligt.”
Medarbetarna har ett stort ansvar och måste ibland göra viktiga ställningstaganden, som till exempel att stänga av en reaktor, vilket kostar anläggningen många miljoner kronor per dygn.
Människa-teknik-organisation (MTO) heter den enhet som övervakar samspelet mellan människa och teknik.
Publicerad: 2005-04-29