Fördomar med djupa rötter
Det finns en linje från 1700-talets rasism till dagens strukturella diskriminering. Det gemensamma är strävan efter att bekräfta den vite svensken som överlägsen. Det hävdar professorn och statliga utredaren Masoud Kamali.
Det var efter en debattartikel i Dagens Nyheter som begreppet strukturell diskriminering kom på den politiska dagordningen. Det var professorn i sociologi Masoud Kamali och hans kollega Paulina de los Reyes som hoppade av arbetet i den statliga integrationsutredningen i protest mot att den hade fel inriktning, att den var fördomsfull och att arbetsgruppen hade nonchalerat dem som var invandrade forskare.
Utredningen fokuserade på invandrarna, men det är inte invandrarnas fel att de inte integreras, menar de, utan samhällets strukturer som diskriminerar och inte vill integrera invandrare. Deras avhopp resulterade i ett stort akademiskt och politiskt gräl som slutade med att integrationsminister Mona Sahlin bytte sida. Hon hade tidigare tagit avstånd från talet om strukturell diskriminering men tog nu Kamalis och de los Reyes parti, lade ner den tidigare utredningen och startade en ny utredning under ledning av Masoud Kamali.
Fördomar förstärktes
Vad innebär strukturell diskriminering, och varför skapade det sådan uppståndelse?
Masoud Kamali skrev en bok som publicerades 1997 om hur socialtjänsten diskriminerar invandrarfamiljer. Boken väckte viss uppmärksamhet, med det var efter mordet på hans vän och elev Fadime Sahindal som allt föll på plats, säger han.
- Jag såg hur alla som hade makt i Sverige använde mordet på samma sätt: för att förstärka fördomar. Hela det svenska etablissemanget använde sig av Fadimes död för att befästa bilden av den patriarkale, våldsamme och kvinnoföraktande mannen från Mellersta östern.
Mordet borde ha behandlats i proportion till vad det var, säger han: ett av de över trettio mord inom familjer som sker varje år i Sverige. Om det var något annat, var det ett misslyckande för socialtjänsten, anser han. Men i stället användes fördomar för att bevara och förstärka de diskriminerande strukturerna i samhället.
Ständigt aktuellt ämne
Det passade politikerna att förklara mordet som kulturellt, förklarar Masoud Kamali. På det sättet kunde de placera problemet utanför Sverige och två sina händer, det var ju inte deras insatser som hade misslyckats. Den ekonomiska makten, företagen, pekade på mordet och förklarade att »den typen av människor kan vi inte anställa, det förstår ni väl«. Och massmedia utnyttjade tragedin för att sälja lösnummer. Efter mordet på Fadime stod det klart för Masoud Kamali att de här strukturerna finns, att de motarbetar integrationen av invandrare och att det i många fall är strukturerna som är problemet snarare än invandrarnas kulturella bakgrund.
Ständigt aktuellt ämne
När Masoud Kamali beskriver situationen i Sverige och särskilt reaktionerna efter mordet på Fadime är det en mörk bild han målar upp. Samtidigt är mångfald ett ämne som ständigt är aktuellt, många arbetsplatser har utvecklade mångfaldsplaner och inom den offentliga sektorn rekryterar man aktivt människor med utländsk bakgrund.
- Jag har sett det också. Men många av insatserna är rent instrumentella. Invandrarna behövs för att upprätthålla Sveriges välstånd. Och även på de arbetsplatserna finns en strukturell diskriminering som gör det svårt för invandrare, till exempel att avancera. Facket har inte heller drivit ett enda fall om diskriminering. Och hur många arbetsgivare sätter in platsannonser i gratistidningar som Metro, som verkligen når invandrargrupper?
Anpassning till dagens samhälle
Vad tror han den här strukturella diskrimineringen beror på? Är det osäkerhet, rädsla eller okunskap som får människor att diskriminera?
- Nej, det går en linje från Carl von Linnés upplysningsrasism till dagens strukturella diskriminering. Det handlar om att befästa den svenska överlägsenheten, en övertygelse om att de andra, icke-svenska, är mindre värda.
Masoud Kamali menar att man kan satsa kortsiktigt och långsiktigt. Kortsiktigt ska lagen mot etnisk diskriminering förstärkas mycket mer. Facket måste ta sitt ansvar och kontrollera att diskriminering inte förekommer. Skolböckernas innehåll måste ändras och anpassas till det samhälle vi har i dag. Medieetiken ska förändras radikalt för att motverka stigmatiseringen av invandrarna. Utbildningen av poliser, lärare, socialtjänst, journalister etcetera måste förändras.
- Majoritetssamhället har det största ansvaret för att förbättra situationen. Det är de som har resurserna och möjligheterna att åstadkomma förändringar, säger han.
Text: Edvard Lind
Publicerad: 2005-02-07